This is Avadeaux's Typepad Profile.
Join Typepad and start following Avadeaux's activity
Join Now!
Already a member? Sign In
Avadeaux
Recent Activity
… Att jag gjorde numreringen i kommentaren svåranvänd genom att hoppa över fyran kan se ut som en tanke, men det var oavsiktligt.
1 reply
Mycket intressant! Några associationer: 1. Om trafiksäkerhet och cyklar: Jag upplever en skillnad i inställningen till hur man planerar cyklars väg i staden mellan Malmö och Köpenhamn. I Malmö vill man separera dem, få bort cyklar från farliga gator genom att lägga parallella cykelstigar en bit från bilvägen, eller som man nyligen gjort på Sankt Knuts väg, en bred dubbelriktad cykelbana som skiljs från bilarna med en betongkant. (Detsamma gäller Stockholm: där ”prioriterades framkomligheten för biltrafiken vilket gjorde att cyklister började uppfattas som ett problem. Trafiksäkerhet användes som ett argument för att avhysa cyklister från biltrafiken. Detta skapade en negativ spiral”.) I Köpenhamn däremot, leder man ofta cyklar längs huvudstråken där bilar kör. Cykelbanorna skiljs ofta bara från körbanan med ett vitt streck, de är alltid enkelriktade och på båda sidor av vägen (cyklister förväntas alltså följa högertrafiken på samma sätt som bilister), och en vanlig lösning i korsningar är att cykelbanan helt sonika upphör några meter inför korsningen, där cyklisterna får samsas och interagera med bilisterna innan cykelfilen återuppstår på andra sidan. Köpenhamn är världens bästa cykelstad, och utan tvekan är detta medvetet gjort. I Malmö har jag hört vittnesmål om att det uppfattas som allt farligare att cykla bland bilarna. 2. Det finns visst belägg för att man lär sig mindre på en ”användarvänlig” välstrukturerad föreläsning än på en mer kaotisk som tvingar en att tänka till, även om man upplever det omvända. Det måste väl ha varit du som pekade ut en Youtube-video om detta. 3. Om ursprung för språkkonstruktioner har jag läst två intressanta saker i New Scientist vid olika tillfällen. det ena handlade bland annat om hur vanligt det är med rumsmetaforer, mer specifikt kroppens plats i rummet, för att beskriva abstrakta begrepp (alltså människors generaliserade modeller av sin omgivning). Det andra, helt nyligen handlade om minnets uppbyggnad: att minnen organiseras längs vägar i geografin och att minnen kopplas till platser. Det ger kanske en ledtråd till att vårt minne ör en generalisering av en mer specifik förmåga för att orientera sig och söka efter föda, som den bin har. 5. Datorspel är ju ett exempel på program som avsiktligt gjorts ”svåranvända”, dvs. att spela igenom. Att ta idéer från spel för att stimulera användning i datorer såväl som utanför är ju populärt (”gamification”), även om det inte tilltalar mig,
1 reply
Jag håller med Janne, tror jag. Som jag twittrade för ett drygt år sedan: ”Tre fenomen som säkert förbjudits ifall de vore nya: alkoholdrycker, hundar i stan, mänskliga bilförare.” Att människor rusar fram mot varandra i 90km/h helt okontrollerat, jag har alltid tyckt att det känns bisarrt. Bilrobotars uppgift skiljer sig från börsrobotars genom att den är lätt att parametrisera på ett transparent sätt. Med andra ord: det är uppenbart vad den ska göra och det är tydligt när det blir fel. Man behöver inte alls vara förtjust i börsrobotar för att man gillar bilbilar. (Bilbil är vad jag tycker är den bekväma termen för självkörande bil, alltså en automobil automobil.)
Toggle Commented May 18, 2015 on Risken och människan at Infontology
1 reply
Det låter som om du har något emot öppna och flexibla format…? Jag tycker att det är väldigt bra att inte krångla till saker. Vill man hindra att man ändrar på vägen får man hitta en lösning med kryptografiska kontrollsummor e.d. (och kan fortfarande göra formatet lättläst). ”Security by obscurity” är aldrig bra.
Toggle Commented Feb 19, 2015 on Hack i deklarationer och bokföring at Infontology
1 reply
Har inte de låga räntorna, som säkert åtminstone delvis ökat bostadspriserna, sin grund i förändringar i regelverk för utlåning eller ökad konkurrens bland långivare (som antagligen också har med regeländringar att göra. Det skapas ju i princip pengar när banken lånar ut, eftersom den inte behöver ha full täckning för det utlånade beloppet, och bankerna har därmed inte mycket som håller emot drivkraften att låna ut så mycket som möjligt om de bara får, och de har en drivkraft att försöka förändra reglerna så att de får låna ut så mycket som möjligt. Jag har egentligen ingen koll på detta alls, det kan hända att jag har fel. Denna kommentar är en fråga, inte ett påpekande.
Toggle Commented Dec 20, 2014 on Tre saknade ekonomiska modeller at Infontology
1 reply
Enligt vad jag hittar när jag googlar "stupor mundi" betyder det dock snarare "världens under[-verk]", och användes beundrande om kejsaren Fredrik II.
1 reply
Låter onekligen skumt. Komplikationerna man vill ha bort är ju en stor del av vad det innebär att samarbeta med människor. Att samarbeta med datorer är en annan sak, det kallas programmering. Låt vara att den här typen av agent lär ha ett programmeringsgränssnitt ovanligt svårt att komma underfund med.
1 reply
Nej man ska förstås inte misstro resultat för att de visar något annat än man trodde, men jag vet inte om jag trodde något särskilt här. Om det är så, som jag får intryck av i citatet, att de fysiska och subjektiva mätningarna stämmer perfekt för männen, och helt saknar korrelation för kvinnorna, så dyker Ockhams rakkniv upp i huvudet på mig som argument för att den bästa förklaringen är att den fysiska mätmetoden för kvinnorna inte mätte det man avsåg att mäta.
Toggle Commented May 17, 2013 on Begäret och dess uttryck, del 3 at Infontology
1 reply
Innan man går för djupt på innebörden av diskrepansen i kvinnors rapportering och den fysiska mätningen tycker jag dock att man bör överväga ifall den fysiska mätningen kanske helt enkelt fungerar bättre för män än kvinnor. Det behöver inte vara så att kvinnor "egentligen" blir sexuellt upphetsade för att de reagerar fysiskt på det sätt man har mätt.
Toggle Commented May 17, 2013 on Begäret och dess uttryck, del 3 at Infontology
1 reply
Kanske är supercruncherns största problem bristen på metadata i journalerna. De kanske behöver "märkas upp" manuellt. Fast det är i och för sig möjligt att läkarnas journalspråk är väldigt konventionsstyrt och därmed lättparsat.
Toggle Commented Dec 14, 2012 on Automatiserad diagnos at Infontology
1 reply
Egentligen undrar jag hur stor nyttan med själva den där prylen är. Den stora flaskhalsen i vården ligger väl inte vid dem som tar blodprov, utan dem som tar emot symptom, matchar dem mot diagnoser, beställer några prov, och sedan mönstermatchar igen. Jag kan inte tro annat än att ett datorsystem med tillgång till en databas med ofantligt många journaler skulle kunna fås att göra det jobbet åtminstone nästan lika bra som medelnivån i läkarkåren. (I själva verket tror jag att det skulle bli bra mycket bättre.)
Toggle Commented Dec 13, 2012 on Automatiserad diagnos at Infontology
1 reply
Vad gäller algoritmer finns det normalt ingen immaterialrätt, man använder algoritmer som man önskar. Programkod är en annan sak.
Toggle Commented Sep 13, 2012 on Creative commons utan attribution? at Infontology
1 reply
Val av behandling, och olika hantering i försäkringssammanhang, förekommer ju redan baserat på mer uppenbara klasser som t.ex. ålder. Jag ser i det sammanhanget tillskottet av genetiska klasser mest som en förfining av informationen. Att försäkringsbolag kräver tillgång till genetisk information kommer många säkert att bli upprörda över, men det är ganska naturligt om man betänker försäkringens grundläggande affärsmodell. Premien anpassas efter den sammantagna förväntade utbetalningen, och det är en förutsättning att försäkringstagaren och -givaren har tillgång till samma information. Så om var och en har tillgång till genetisk information bör också försäkringsbolaget ha det, annars kan man höja sitt väntevärde för försäkringsutbetalning. Det är samma sak som att en spelare på ett Casino kan höja sitt väntevärde med tekniska hjälpmedel, för att förutsäga roulettens utfall eller "räkna kort". Det kan ge lite bättre information om det förväntade utfallet än vad insatserna är baserade på, och därmed kan man höja väntevärdet genom att placera insatserna klokare. Det är fusk, helt enkelt. Problemet är förstås att det inte går att undvika. Det finns inget sätt att undgå möjligheten till att genetiskt kartlägga sig själv, och därmed måste försäkringsbolaget kräva den kartläggning jag har möjlighet till. Alternativt höja premierna för alla för att kompensera för utbetalningarna till "fuskare". Därmed kan teknikutvecklingen innebära att det blir omöjligt att försäkra sig för fler än tidigare. Jag håller med om slutsatsen att förespråka en heltäckande allmän sjukförsäkring.
1 reply
Ja, det är ju svårt att få till metaforer som är så naturliga att man kan se modellen direkt i en applikation. Du behöver en beskrivning av den. Annars blir det som att lära sig ett främmande språk bara genom att titta på texter, utan tillgång till vare sig lexikon eller grammatik. Det går väl förvisso, men det är onödigt svårt.
1 reply
Jag tycker det här verkar handla om ett par olika saker. Din inledningen talar, om jag förstår dig rätt, om ett xml-format som beskriver sin omgivning på ett, från din synpukt, klumpigt sätt. Jag är inte bekant med just dspl, så jag kan inte säga om det är illa definierat eller om det följer någon elegant och kraftfull modell som du inte ser. I vilket fall som helst undrar jag om det har så mycket att göra med hur programmerare tänker. Den eller de som definierat formatet har ju inte i första hand gjort det i egenskap av programmerare. Det är i alla fall fruktansvärt svårt att definiera dylika modeller som ska fungera väl i sina domäner. Evolutionen går dessutlom långsamt eftersom man tenderar att fastna i standarder, eller de facto-standarder, där användarna tvingas anpassa sig till deras konstruktioner, och därmed efter hand kommer att uppfatta även illa valda konstuktioner som naturliga. De riskerar därmed att trots allt följa med till nästa steg i utvecklingen. Vad gäller hur programmerar tänker när de skapar program, är det åtminstone för mig väldigt mycket en övning i att formulera sig. Att skriva programkod ligger nära att uttrycka ett precist argument, en förklaring, eller till och med ett poem. Det gäller att hitta rätt abstraktioner och metaforer för att åstadkomma en beskrivning där objekten/funktionerna/gränssnitten/etc. förefaller naturliga för det man behöver uttrycka. Man bygger hela tiden gränssnitt i lager på lager, för att användas av en en själv eller andra (oftast bara en själv). Idén med ett lager och ett gränssnitt är att det låter en avgränsa sitt tänkande till ett lager i taget. Får man till rätt operationer i gränssnittet fungerar det så att man kan arbeta inom sitt lager på ett okomplicerat sätt, samtidigt som det griper in i nästa lager utan en massa gnissel och skrammel. En enkel och intuitiv uppsättning operationer gynnar kreativiteten. En klumpig modell, kanske vald på ett alltför tidigt stadium, måste man hela tiden ta sig förbi, vilket både hämmar tänkandet och ger krånglig kod, full med buggar. Det är ett typiskt nybörjarfel att försöka lösa problem genom att ösa på med mycket och komplex kod istället för att formulera om och förenkla. Jag undrar över meningen "om jag berättar om plattformen för nån som programmerat liknande applikationer för tjugo år sen, eller bara tio, kan jag inte förmedla lättheten i att slippa skriva all maskinkod och hantera kommunikationsprotokoll". Saknas det ett "inte" där möjligen? Det är rimligtvis svårt för någon som upplevt det där med maskinkod och annat lågnivåtjafs att inte fröjdas över hur dagens programmeringsmiljöer låter en slippa det. Jag blir nästan illamående när jag tänker på allt man var tvungen att när man programmerade på 1980-talet.
1 reply
Jag tror aldrig jag kommer att lyckas förklara bättre än här: http://ctail.blogspot.com/2011/03/naturvetenskapens-diskreta-platonism.html . Där har du redan kommenterat.
1 reply
Jag kan inte riktigt placera in mig på något av dina alternativa grunduppfattningar. Jag ligger väl närmast ettan, men för det första godtar jag inte någon fundamental rationalism, och för det andra är grunden för vad som finns för mig inte vad de fem (f.ö. ett ganska godtyckligt valt antal) sinnena uppfattar, utan hur själva den mänskliga konstitutionen är beskaffad. Vår "kod" så att säga, hela vår upplevelse eller modell av tillvaron. Själva existensen är definierad inom detta ramverk och det är därför meningslöst att hävda att det existerar någonting utanför.
1 reply
En viktig del av orsaken tror jag är att det akademiska karriärsystemet knappast belönar något annat än inomdisciplinära spjutspetsframgångar.
Toggle Commented Aug 29, 2011 on Kunskap på tvären at Infontology
1 reply
Påminner ju om den infontologiskt relaterade idén med frisyrer och smink som förvirrar ansiktsdetekteringsprogramvara: http://ahprojects.com/art/cv-dazzle (Kanske har du redan skrivit om detta; jag kommer inte ihåg var jag såg det.)
Toggle Commented Aug 19, 2011 on Frisyrer bortom kroppen at Infontology
1 reply
Vi beskriver alltså förhållandet modell/verklighet utifrån olika modeller. Jag har fastnat för en väldigt bred definition av modell: en uppsättning grundläggande antaganden om en del av omgivningen, som någon eller något gör beräkningar och fattar beslut utifrån. Allt från komponenterna i mänsklig verklighetsuppfattningen till den som Pac Man upplever; vågmodellen och partikelmodellen för ljus; ett visst programspråks väldefinierade konstruktioner för att uttrycka själen hos ett program osv. Kanske borde jag använda ett annat ord, men jag vet inget bättre. En sak jag inte gillar med din beskrivning av vad en modell är är att den förutsätter definitioner av de svårdefinierade begreppen "medvetet" och "avsiktligt".
Toggle Commented Jun 29, 2011 on Känslan för det verkliga at Infontology
1 reply
När jag skrev gripbart tänkte jag inte på att i den bokstavliga betydelsen av ordet är förstås 3D-modellen inte alls gripbar, medan det fysiska hjärtat är det – om man är beredd att sprätta upp bröstkorgen. Men naturligtvis menade jag i överförd bemärkelse: mentalt gripbart. Jag ser ingen fundamental skillnad mellan modeller som uppstått genom tankeprocesser och sådana som uppstått genom en långsammare evolutionär process, annat än att de senare är svårare att frigöra sig från. Men jag håller självklart med dig att man vara försiktigt medveten om hur man använder tankekonstruktioner, särskilt när moraliska frågor kommer in i bilden.
Toggle Commented Jun 29, 2011 on Känslan för det verkliga at Infontology
1 reply
Nu handlade det väl om en formulering av barn, som inte uttrycker sig med akademisk precision. Man ska nog vara försiktig med att dra stora växlar på det. Ordet "verkligt" är antagligen inte perfekt för att uttrycka vad de menade, kanske snarare "gripbart". Vad gäller modell/verklighet tycker jag att verkligheten mycket väl kan beskrivas som en modell, en av många möjliga. Det viktiga för att skilja ut verkligheten från andra modeller är att det är den modell vi människor spontant använder oss av – upplever – för att ge sammanhang åt tillvaron. Eller kanske snarare den del av den spontana modellen som vi är oförmögna att helt slita oss från. Det är förstås fullt möjligt att lära sig att betrakta tillvaron utifrån andra modeller. Det är exempelvis vad vetenskapsmän gör hela tiden, med en förkärlek för axiomatiskt väldefinierade modeller. Tar man modellen på stort allvar kan det få ens rationella verklighet att flytta sig, så att man till exempel börjar hävda att ljus egentligen är partiklar eller att jordgubbar egentligen inte är bär. Det är ofta omöjligt att säga vad som är sant när man hoppar mellan modeller, men man ska inte glömma att de alla är konstruerade utifrån en mänsklig synpunkt och aldrig någonsin fullständigt objektiva. Det där med att man blir besviken på verkliga platser är ju inte helt nytt. Ett gammalt exempel är turistattraktioner som är valda utifrån sin historiska betydelse, utan att vara upplevelsemässigt spektakulära på något annat sätt än genom upplevelsen av att faktiskt vara där. Förväntar man sig något annat blir man besviken.
Toggle Commented Jun 29, 2011 on Känslan för det verkliga at Infontology
1 reply
Tack för tipset. Jag har beställt boken, och också börjat läsa Laniers "You Are Not a Gadget". En annan person jag vill dra er uppmärksamhet till är Eli Pariser. Här är hans TED-prat: http://www.thefilterbubble.com/ted-talk Hela webbplatsen handlar om samma ämne, och han har gett ut en bok också.
Toggle Commented Jun 4, 2011 on Programmera eller programmeras at Infontology
1 reply
Ett test man kunde göra för att se hur olika butiker hanterar detta är att ta med sig gamla skivor/filmer/omslag hemifrån och gå till kassan och försöka "köpa" dem. Eller så kan man busa genom att lämna kvar dem i hyllan; kanske det någon har gjort. Det omvända, att man kommit med ett omslag till kassan och de inte kunnat hitta själva skivan, har hänt mig flera gånger. Men det är förstås mindre uppseendeväckande.
Toggle Commented May 29, 2011 on Ännu en slav under systemen at Infontology
1 reply
Även om det inte direkt talar mot någonting av det du skriver vill jag påpeka att det inte nödvändigtvis bara är de arkiverade kunskaperna som får stryka på foten till förmån för det personliga urvalet man idag kan göra i sin informationsinhämtning. Jag har exempelvis själv tyckt mig konstatera att det gjort mig mindre närvarande i den samtida diskursen vad gäller sådant som kändisskvaller, idrott och populär underhållning – allt sådant som inte intresserar mig så mycket. Så det är inte bara den gemensamma bildningen som bryts upp, utan mycket av gemensam kultur över huvud taget. Samtidigt som andra kulturella gemenskaper förstärks. Jag kan inte göra någon generell värdering, det finns både trevliga och oroande konsekvenser av alltihop.
1 reply