This is karibien's Typepad Profile.
Join Typepad and start following karibien's activity
Join Now!
Already a member? Sign In
karibien
Jag skriver för att bevara mitt liv och min hälsa
Interests: Läser, läser och läser lite till. Numera mer bloggar än böcker faktiskt.
Recent Activity
Tack för omtanken! Jo, jag skriver igen. Känner att jag behöver sätta ord på tankarna och känslorna. Saknar att kunna gå tillbaka - men hur jävligt var det egentligen i vintras? Eller fanns där ljusglimtar jag inte påminner mig? Jag håller ut, det finns liksom inget annat alternativ. Och det ska banne mig bli bra til slut!
Toggle Commented Aug 22, 2013 on 500 at En bokmal anfaller
1 reply
Det smärtar mig att jag inte orkar blogga mer, inte orkar släppa fram känslorna och sätta ord på dem. Det smärtar mig att jag inte heller orkar vara nån bra bloggvän. Jag förtjänar er inte - men jag är så otroligt glad för alla små livstecken och omtankar ni lämnar. Stor kram
Toggle Commented Jun 26, 2011 on Jorden at En bokmal anfaller
1 reply
Åh de kramarna behövs verkligen! Jag är så jävla frustrerad av att leva med all denna jävla ångest som håller mig fången minst lika mycket som den begränsar henne. Jag tror fan det är lika jobbigt att höra på, trösta, finnas där men inget kunna göra. Att aldrig någonsin få ha en enda normal dag, som följer en plan, som inte innehåller ångest, gräl eller tårar. Samtidigt ska jag fungera varje dag på jobbet. Jag mår skit av att se henne lida, och jag mår skit över att inte kunna hjälpa henne. Nej, helt uppenbart är vi inte till bra hjälp eller stöttning för varandra. Ändå tror jag, med tanke på hur hennes ångest ser ut, att det skulle kunna vara förödande om vi flyttade isär nu när hon fortfarande inte har en läkare eller samtalskontakt. Måste orka be, kräva, hjälp. Nu.
Toggle Commented Apr 17, 2011 on Déjà vu at En bokmal anfaller
1 reply
Kära rara du. Jag får tårar i ögonen bara av att läsa dina ord. Vill bara släppa alla bördor och vila en stund. Tack för att du finns. Det räcker bra långt det. /k
Toggle Commented Mar 29, 2011 on How long at En bokmal anfaller
1 reply
Nä usch, riskerar du att åka ur systemet också?! Fans jävla skit, säger jag bara. Får skriva mer sen, klappar bara om lite innan jag stänger ner datorn och går till jobbet kram vännen
Toggle Commented Feb 7, 2011 on Kluven at En bokmal anfaller
1 reply
Tack för all er omtanke, för kramar och klappar och ord Jag trodde inte att det skulle påverka mig så mycket detta att vara utförsäkrad, och det har jag ändå inte skrivit om. Att jobba helt med allt vad det innebär är en sak men just detta att vara utförsäkrad. Inte ha något skyddsnät. Det får inte hända något, jag får inte bli sjuk, inte halka och göra illa mig, inte hamna i en krock. Det är på den nivån att jag står i korsningen och väntar på att få köra ut eller över vägen. Begrundar mina dåliga däck. Tänker att jag inte har råd med en krock. Absolut inte bli skadad. Väntar. Och väntar. Noterar att jag förstås inte är ensam om att märka på psyket hur sjukförsäkringssystemet i sig påverkar min hälsa. Försäkringskasseutlöst depresssion, berättar TV4 om.
Toggle Commented Feb 6, 2011 on Kluven at En bokmal anfaller
1 reply
Visst är det som du skriver, det hade inte spelat någon roll vad jag sa eller gjorde just då. Om än jag hade sträckt ut en hand så han inte trillat över kanten den gången, så kunde han ha gjort sitt hopp vilken annan dag som helst när jag inte var där. För visst handlar mina tankar om vem som gjorde slut, egentligen, om hans självmord. Nu när jag tänkt på det nåt dygn minns jag till och med när och hur just den kopplingen uppstod. Jag började skriva men det blev så långt att det får bli en egen bloggpost. Tack min vän för att du bryr dig om och delar med dig! Jag känner nästan din hand... Bloggen finns numera bland bokmärkena
1 reply
karibien is now following Sue
Jan 10, 2011
:)
Toggle Commented Jan 7, 2011 on Fråga #66 at En bokmal anfaller
1 reply
Ta hjälp! Eller be mannen i ditt liv göra saften ;) Det är inte svårt alls att göra den här saften! Riva skal, koka sockerlag och pressa juice. Sila. Punkt. Inget koka, passa, skumma. Det är det där med att ta sig för. Och att hålla ut, inte bli distraherad och börja med nåt annat. Fast där hjälper ju bapelsinerna själva till. Ta fruktstund och hugg in på en halva eller två när orken tryter. Visst blir man nyfiken på hur saften smakar? Den är löjligt god. Faktiskt. Syrligt söt, fräsch, en anings aning bitterhet. En liten association till passionsfrukt. Perfekt till vuxet saftkalas! Jag har inte prövat saften på barn, men jag tror att den går hem där också! Arbetet blir förstås roligare om man delar det med någon :) Efter att ha gjort jobbet med ett litet ciseleringsjärn (se bild på den andra bloggen) säger jag att ett nytt, vasst, rivjärn kommer att göra jobbet betydligt enklare.
Toggle Commented Jan 6, 2011 on Bapelsin at En bokmal anfaller
1 reply
Kära rara underbara bloggvänner Vet ni hur viktiga ni är i mitt liv? Hur viktiga som helst! Jag tänker alltid på er när jag möter människor, kollegor, bekanta, som gör skillnad på vad som händer "vid datan" och vad som händer "i den verkliga världen". Tillbringar såna människor tiden vid datorn med att spela Wow och CS, tror de att det är robotar på andra sidan i nätverket? Andra, förhållandevis vana datoranvändare som tillbringar många timmar på webben, delar upp sina bekantskaper i grupper: nät-vänner och IRL-vänner. Jag skiljer bara ut såna som är riktiga vänner. Såna som finns där och peppar för framgång, och som lyssnar, förstår, håller om och gråter med en när det är tungt att leva. Tack för att ni finns. På riktigt.
Toggle Commented Jan 6, 2011 on Igen. Och igen. at En bokmal anfaller
1 reply
Tack för omtanken govänner Jag hoppas att det stämmer det där min psykolog brukar säga, att det är timmarna man sover före midnatt som är viktigast. För nu efter midnatt tycks det inte bli många... Nåja, jag har hunnit minska lite på sömnskulden i alla fall. Nu en diklofenak till så kanske jag får sova lite till natti natti
Toggle Commented Nov 17, 2010 on Ide at En bokmal anfaller
1 reply
Precis så! Lager efter lager efter lager med sorg, ångest, saknad, vrede... Tröstlöst är precis vad det är, att inte se ett slut på eländet De flesta dagar kan jag lita på att slutet på eländet ändå finns där Andra dagar är slutet på eländet lika svårt att tro på som gröna män på Mars, jultomten eller gud. Att andra vittnar om det verkligen finns övertygar liksom inte. Det finns folk som svär att spökhus finns, att världen styrs av judiska bankirer och att krig är det bästa sättet att skapa fred, säkerhet och trygghet Galghumor är räddningen för mental hälsa i den här galna världen ;) Kram
Toggle Commented Nov 11, 2010 on Tröst at En bokmal anfaller
1 reply
Herregud ja, det hoppas jag också Somligt är ömtåligt och skört och blir bara svårare men annat känns positivt och hoppfullt Tack för omtanken!
Toggle Commented Nov 4, 2010 on Utan dämpning at En bokmal anfaller
1 reply
Vi hade tur med vädret och väglaget. Startade i några centimeter smältande snöslask, avslutade med blå himmel och torr vägbana. (Gökboet: mitträcken, inte en bil inom synhåll) Ett guldigt höstljus föll in i fullmäktiges sessionsal, Ulf Lundell hyllar kärleken och att se farsgubben och hans kvinna sedan 27 år tillbaka äntligen gå hand i hand nerför gången fick fan tårarna att bränna. Jo, det gjorde ont att M inte fanns där för att uppleva vigseln, men mest var jag nog glad och rörd över jag fick vara med om det.
Toggle Commented Oct 23, 2010 on Phew! at En bokmal anfaller
1 reply
Jag uppskattar det, verkligen Kram
Toggle Commented Oct 11, 2010 on The Talk at En bokmal anfaller
1 reply
Den var okej, men inte fantastisk som jag hade siktat på. Ytan blev krispig, snarare sandigt saftig som jag föreställt mig. Nå ja, en annan gång blir det bättre :)
Toggle Commented Oct 10, 2010 on WTF? at En bokmal anfaller
1 reply
Gaaahh! Här skrev jag en jättelång kommentar, och precis när jag är klar så blir det blåskärm och starta om. Fan också! W: tyvärr är det nog en av livets utsökta rättvisor att den som är svag för sött är det inte bara med tungan och hjärnan utan hela kroppen. Diabetes typ 2 som jag har är i grund och botten ett resultat av frosseri... M: jo, visst går det att kompensera sockerintag med mer insulin, men problemet är att en så kallad välfärdsjukdom får man inte genom enstaka snedsteg utan genom frosseri. Frukost, lunch, middag. Och gärna en extra bit till natten! Alldeles väldigt förkastligt... Men jösses Amalia så god den pajen är! Om jag nu ska begå en av de sju dödssynderna ska det åtminstone vara värt det, och det är pecanpajen.
Toggle Commented Oct 9, 2010 on Nötig njutning at En bokmal anfaller
1 reply
Underbara människor, måste bara skynda mig att skriva det innan jag stänger ner datorn och går hem. Ni anar inte hur glad jag blir över att ni berörs av det jag skriver :D
Toggle Commented Oct 7, 2010 on Främmen at En bokmal anfaller
1 reply
Där ser man! Jag som trodde det var för timglasfolket som kläderna formgavs?! Det finns förmodligen några lyckliga i mitten som kläder sitter perfekt på, eller åtminstone tillräckligt bra för att inte vara ett problem. Men vad tusan gör vi andra? Sy själv? Det har jag iofs gjort en hel del tidigare, men sen sa axlarna ifrån och sen tappade jag sugen och sen stängde bästa tygaffären...
Toggle Commented Oct 5, 2010 on Tutti e frutta! at En bokmal anfaller
1 reply
Jag vet inte hur många brallor jag köpt som jag tänkt "jag tar och syr in dem lite så jag slipper fladdrande ridbyxlår." Yeah right. Det blir ju av nån gång när man kan kasta snöboll i helvetet. Många oanvända brallor i garderoben blir det... Att gå ner en storlek och ta hårsnodden till hjälp har jag inte testat, men det verkar onekligen vara en snabb metod;)
Toggle Commented Oct 3, 2010 on Tutti e frutta! at En bokmal anfaller
1 reply
eva lena undrar: "Är det solidaritet att leva på andras arbete?" Mitt svar: Det är väl precis det som är solidaritet, att när jag har arbete, tid och pengar delar jag med mig, och när jag saknar bidrar någon annan. Förresten förstår jag inte sammanhanget med posten ovan. Sjukförsäkringen är en försäkring, vars avgift jag varit med och betalat sedan jag var 16 år. Jag lever inte på andras arbete utan mitt eget.
Toggle Commented Sep 19, 2010 on Röstar med hjärtat at En bokmal anfaller
1 reply
Ej arbetsförmedlare: Jag drar inte alla arbetsförmedlare och handläggare över en kam. Jag pratar bara om personal som jobbar med Arbetslivsintroduktionen för dem som blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen, och närmare bestämt dem som möter personer som mår psykiskt djävligt dåligt. Om du orkat klicka på länken "okunniga" ovan hade du sett att jag grundar mitt omdöme på Arbetsförmedlingens egen utvärdering. Så här skriver man på sid 8: "I dialog med medarbetare och i svaren från medarbetarenkäten framkommer att arbetet med målgruppen medför svåra samtal med människor i kris. Arbetsförmedlingen har inte den medicinska personal eller de verktyg som behövs för att möta och hantera människor i djup kris. Denna situation hade kunnat hanteras på ett bättre sätt, för individen och för Arbetsförmedlingen, om kontakt med Försäkringskassans personliga handläggare hade bibehållits."
Toggle Commented Sep 19, 2010 on Röstar med hjärtat at En bokmal anfaller
1 reply
Visst är det så, det tar styggt illa att förlora det liv som knappt börjat, eller som bara finns som en förhoppning. Det är på sätt och vis att förlora hoppet om livet självt. Men det är klart att jag värdesätter det jag har, jag älskar min unge över allt annat och just därför ville jag ge henne syskon. En familj, människor hon fått växa upp med, som delar hennes historia och minnen, som delar ansvar och skyldigheter, det ville jag ge henne, och hennes syskon. Och fler att älska, för oss alla. Tjugo år av livet har jag/vi ägnat åt att hoppas på, leta tecken, bäva inför ägglossningstid och att frukta, sörja, mensen. Många långa nätter har barnafadern och jag försökt hålla hoppet uppe, ansträngt oss för att resa oss efter fall, jobbat på att dela sorgen. Till sist lade sig ändå tystnaden som en våt tung filt över smärtan. En inte avgörande, men inte heller oväsentlig, del i att vi förlorade närheten, delaktigheten, i äktenskapet. Nu är den tilltänkte fembarnsfadern borta, jag har passerat 40 med några år, vindsförrådet med barnvagn och spjälsäng är rensat och jag har långsamt, smärtsamt, börjat acceptera att det blir inga fler barn i min famn, min unge kommer att vara ensambarn hela livet. Och vad fan ska jag med ägglossning till nu?! Det enda jag kan göra för att inte dö som en förgrämd bitterfitta är att garva åt den djupa ironin ;)
Toggle Commented Sep 13, 2010 on Ironic, don't you think? at En bokmal anfaller
1 reply
Strongt eller tjurskalligt? I bland är jag kanske lite väl envis och oflexibel. Det kunde ha varit smart att inse att det var nog ingen bra idé arr handla just nu, bara ryck nån snabb mat och åk tillbaka när vi ätit. Kunde man ha tänkt. Nu blev middagen istället sen, fotot är taget 21:09. Men då har jag å andra sidan minst tre portioner kvar, som inte kostar mer tid och ansträngning än tre min i mikron ;)
Toggle Commented Sep 5, 2010 on Tv-dinner at En bokmal anfaller
1 reply